Articles: St. Thomas (Revolver - 2001)

ST. THOMAS
The Cornerman EP
(Racing Junior/Universal)

Det är inte bara vi svenskar som kan dra fram de dammiga jeansen, hillbillyskjortorna och det lortigaste amerikanska uttalet vi kan förmå - norrmännen har också tränat och lärt sig precis lika bra som Loosegoats, $1000 Playboys m fl. St. Thomas står uppställd mellan Will Oldham och Bill Callahan på museet för amerikansk löscountry. I kommentaren under St. Thomas står det att han heter Thomas Hansen och inte alls är helgonförklarad som vi luras att tro av namnet. Sedan står det lite om hans uppväxt i Oslo och hans intresse för amerikansk musik, där framförallt myscountryn och den alternativa musikscenen med band som t.ex. Grandaddy står omnämnt. Ganska informationsfattigt faktiskt.

Hansen har tidigare givit ut ett album (som blev nominerat till Norges motsvarighet till Grammy) och två EP:s som mottagits mer än väl på hemmaplan. Titelspåret 'Cornerman' från denna fyraspårs EP har toppat listorna hela sommaren i vårt grannland. Något som förbryllar mig lite. Visst är låten en rak akustisk altcountrylåt med bra refräng och fin instrumentering och gung, men den är en ganska ordinär låt som inte får känslor att svalla och broar att rämna. Den är för vanlig. För utstuderat enkel på något sätt. Hansen sjunger visserligen bra och inte alls lika överdrivet amerikansk som på 'Goodbye Emily Lang', skivans andra sång. Där låter han väldigt mycket som Jason Lytle och tar hans uttal till fonetikens mörka återvändsgränder.

Dessa två första spår kommer att finnas med på det kommande albumet 'I'm Coming Home' nästa år. Lustigt nog så är det just de två sista låtarna som jag tycker är bäst. 'With the Feather' är visserligen ruskigt lik titelspåret men mycket vackrare med sin varma orgel och sköra sång. Hansen sjunger här personligare och med en inlevelse som saknats på de två tidigare låtarna. På sista låten gör han en cover på 'Sailor', en låt av de norska vännerna i Ai Phoenix som han också delat plats med på en gemensam split-EP tidigare i år. Där spinns Hansens röst runt det lika enkla som vackra gitarrspelet på ett bra sätt.

Trots allt så är St. Thomas bra. Inte lysande. Inte en singeletta. Inte en stundande världsartist men dock en artist som vi kommer att lyssna mer på i framtiden.



Back to articles or to main page.